Ännu en tuff match stod på tur, denna gång mot Julita, som också jagar förstaplatsen i serien. Blixt och dunder stod på dagordningen, både i väderlek och på planen. Aftonen skulle bjuda på osäkerhet och tumult. Det har nästan blivit praxis för oss att inte komma igång ordentligt förrän andra halvlek; men när vi hamnade i ett tremålsunderläge efter bara 18 minuter var det svårt att riktigt greppa vad som hade hänt. Inte en enda passning satt där den skulle, positioneringen liknade ett gäng yra höns och negativiteten spreds sig. En situation vi inte är vana vid, men det är i sådana här situationer man som spelare och lag bygger karaktär. Vi täppte till den aktuella läckan och fick in en reducering i 35:e minuten; lågan tändes äntligen, men den skulle släckas lika snabbt, då Julita återigen utökade ledningen, till 1-4. Strax därefter fick en av motståndarna sitt andra gula kort som därmed betydde utvisning. Det gav oss något att bygga på inför andra halvlek. Vi kunde äntligen styra spelet och kontrollera bollen på offensiv planhalva. Detta innebar att vi kunde skapa chanser framåt, och som vi gjorde. Julita spelade djupt och försvarade exceptionellt trots omständigheterna. Vi kom närmare och närmare; ramträffar och räddningar höll Julita kvar i ledning. Med dryga kvarten kvar att spela bjöds vi in till en comeback - i form av en straff - som vi förvaltade väl. Därefter jagade vi målen oavbrutet, och även det gick lyckosamt, när vi i slutminuterna kunde sätta både 3-4 och 4-4. Ett resultat vi självklart inte är nöjda med, med tanke på tabellställningen, men nog är vi stolta över vår moral att kunna vända en sådan skitstart!

Mål:

5´ 0-1 Julita GoIF

13´ 0-2 Julita GoIF

18´ 0-3 Julita GoIF

35´ 1-3 Samir Mustafa #9 (ass. Isak Östergren #10)

37´ 1-4 Julita GoIF

74´ 2-4 Straffmål Ruben Lindahl #7

89´ 3-4 David Wangenfors (ass. Gustav Danielsson #17)

91´ 4-4 Ruben Lindahl #7 (ass. Rasmus Rytter Carpman #2)

/Jakob Söderlund